Fempunktsprogrammet

Sjukhusföreningarnas
Fempunktsprogram
inför regionvalet Västernorrland 2022

Hälso och Sjukvårdslagen 2 Kap 1§: Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården.
Patientlagen 2 Kap 1§: Hälso- och sjukvården ska vara lätt tillgänglig.
Patientlagen 5 Kap 1§: Hälso- och sjukvården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.

Inledning
Inför regionvalet 2018 presenterade sjukhusföreningarna i Sollefteå och Örnsköldsvik ett gemensamt fempunktsprogram med förslag på åtgärder som syftade till att återställa en fungerande sjukvård i vår region, Västernorrland. De fem punkterna var:
• Ny ledningsorganisation- avskaffa länsklinikerna
• Tre fullvärdiga akutsjukhus
• Inför sammanhållna vårdkedjor
• Personalsatsningar
• Översyn av central administration
Tyvärr kan vi nu inför valet 2022 konstatera att ytterst lite av föreningarnas förslag beaktats under den senaste mandatperioden. Avvecklingen av verksamheten i Sollefteå har fortsatt, sjukhusens överbeläggningar har ökat, personalbristen har tilltagit och stafettberoendet är fortsatt stort. Den pandemi som drabbat hela världen har inneburit stora påfrestningar för regionens sjukvård på alla nivåer och lett till en vårdskuld vars omfattning är svår att överblicka. Stora statliga bidrag under pandemin har positivt påverkat regionens ekonomi. Omställningen till ”Nära Vård” har startat upp i hela landet.

Vi är övertygade om att tillståndet för region Västernorrlands sjukvård varit avsevärt bättre om Sjukhusföreningarnas förslag beaktats. Flera av förslagen i 2018 års fempunktsförslag är fortsatt högst relevanta. Ändå måste vi acceptera att situationen på många sätt ändrat sig sedan 2018.
Härmed vill vi presentera ett reviderat fempunktsprogram inför regionvalet i Västernorrland 2022.
Sollefteå Örnsköldsvik


Nils-Gunnar Molin. ordförande Sollefteå Framtidens Akutsjukhus Katarina Hägg, ordförande Örnsköldsvik Framtidens Akutsjukhus

Sjukhusföreningarnas fempunktsförslag inför Regionvalet i Västernorrland 2022.

  1. Satsningar på Primärvård/Nära Vård och Stärkt lokalt ledarskap. Utveckla Österåsen.
    Primärvården behöver mera ekonomiska resurser. Arbetsmiljön behöver förbättras. Inflytandet över den egna arbetssituationen måste öka bland annat genom ett stärkt lokalt ledarskap. Ett ökat antal familjeläkare behöver utbildas. För att undvika gränsdragningsproblematik föreslås en organisatoriskt samordning av regionens och kommunernas insatser ske enligt Norrtälje modellen. Sammanhållna vårdkedjor kan uppnås om såväl regionens närvårdsenheter vid de olika sjukhusen som kommunernas nuvarande sjukvård i hemmen bedrivs i gemensam organisation. Den viktiga verksamheten som bedrivs inom Livsstilsmedicin vid Österåsen ska bevaras och utvecklas.

    År 2016 presenterades Göran Stiernstedts utredning med namnet ”Efektiv Vård” (SOU 2016:2). Utredningen konstaterade i korthet att sjukvården i Sverige är sjukhustung, har dålig kontinuitet och behöver omstruktureras för att möta ett växande behov av sjukvård till följd av den demografiska utvecklingen. År 2017 tillsattes utredningen ”Samordnad utveckling för god och nära vård” under ledning av Anna Nehrgård. I utredningens huvudbetänkande(SOU 2020:19) presenterades konkreta förslag kring hur sjukvården bör omstruktureras för att bättre kunna möta ett framtida ökat sjukvårdsbehov.
    https://www.regeringen.se/495be8/contentassets/320f37078d854712ab89e8185466817b/god-och-nara-vard-en-reform-for-ett-hallbart-halso–och-sjukvardssystem-sou_2020_19_webb.pdf
    Omställningen till ”Nära vård” pågår nu i hela landet. En process som kommer att ta många år i anspråk och som kräver en samverkan med kommunerna. En utveckling mot ”Nära Vård” kräver en fungerande primärvård som kan erbjuda patientcentrerad vård med individuella vårdplaner och hög grad av kontinuitet. Försök att stärka primärvården har pågått i många år utan större framgång. Exempelvis saknar Sollefteås största hälsocentral just nu fast läkarbemanning. För att erbjuda sköra äldre kvalificerad vård utanför sjukhusen måste
    primärvården stärkas. Innan detta skett kan inte förväntade framtida effektivitetsvinster tecknas in genom vårdplatsneddragningar.

    En god hälsa är en viktig förutsättning för ett gott liv. Att förebygga ohälsa är viktigt för den enskilda människan. Livsstilsmedicin vid Österåsen har en viktig roll i det sjukdomsförebyggande arbetet. Verksamheten bör utvecklas, inte avvecklas.
  2. Öka antalet vårdplatser. Återstarta akutkirurgi i Sollefteå.
    Återstarta kirurgin i Sollefteå. Patientsäkerheten och personalens arbetssituation kräver utökat antal disponibla vårdplatser.
    Sverige har jämfört med andra länder i Europa både få vårdplatser och få intensivvårdsplatser per capita. Myndigheter rekommenderar medelbeläggning på 85-90%. Brist på vårdplatser är ett stort problem även inom vår regions sjukhusvård. Leder till överfulla akutmottagningar och vårdavdelningar samt långa operationsköer. Innebär även många kostsamma och påfrestande transporter av sjuka patienter mellan våra sjukhus. Ingenting fungerar någonstans. Statistiken över överbeläggningar talar sitt tydliga språk.

    Forskning har tydligt visat att brist på vårdplatser leder till ökat antal dödsfall. Personalen som tvingas till hårda prioriteringar och snabba patientosäkra utskrivningar drabbas av etisk stress. Personalflykt leder till ytterligare vårdplatsneddragningar. En ond cirkel skapas.
    Patientsäkerheten kräver att antalet vårdplatser och IVA-platser ökas vid regionens alla tre sjukhus. Personal ska inte behöva ta ansvar för medicinskt riskabla utskrivningar.

    Utvecklingen mot Nära Vård kan på sikt möjligen möjliggöra behov av mindre vårdplatser allteftersom allt mer kvalificerad vård kan utföras i hemmiljö. Den situationen har vi långtifrån idag.

    Som ett sätt att avlasta det överbelagda Sundsvalls sjukhus föreslås i ett första steg att kirurgisk verksamhet startar i Sollefteå . Med kirurspecialist tillgänglig i Sollefteå dygnets alla timmar skulle kompetenta bedömningar även kunna göras av patienter på akutmottagning och internmedicinsk vårdavdelning på jourtid. Krav som även framförts när IVO granskat handläggningen av kirurgiska patienter i Sollefteå. Dessutom kräver återstart av BB att kirurgspecialist finns på sjukhuset. Långsiktiga kravet på ett återupprättat akutsjukhus i Sollefteå kvarstår.
  3. Lita på professionen. Vänd på pyramiden.
    Det behövs i region Västernorrland en tillitsbaserad styrning och ett verksamhetstjänande ledarskap där politiker och administratörer avstår från detaljstyrning och där viktiga beslut i ökad utsträckning tas ute i kärnverksamheterna, nära patienterna. På så vis uppnås en motiverad personal som är beredd att göra det lilla extra.

    Den genomförda centraliseringen av sjukvården i region Västernorrland har effektivt fördärvat tilliten i organisationen. Personal har berövats möjligheten att påverka verksamheten på sin egen avdelning, på sin egen arbetsplats. Beslutsfattandet har centraliserats och formaliserats. Att personalen är fullt kapabla att fatta nödvändiga beslut bevisades under Covid-19 pandemin då ordning skapades först när personalen fick eller tog ledningsansvaret.

    Länsklinikorganisationen framstår som föråldrad, ineffektiv och hierarkisk. Fungerar inte i en tillitsbaserad organisation och bör så långt möjligt avvecklas.
    Louise Bringselius, tidigare forskningsledare i Tillitsdelegationen har publicerat en artikel i tidskriften Sjukhusläkaren 2021 med titeln ”Vänd på pyramiden”. https://www.sjukhuslakaren.se/vand-pa-pyramiden/
    Enligt artikeln har forskning visat att många som arbetar inom vården har en känsla av levnadskall i sitt arbete. Arbetet med att ta hand om medmänniskor i utsatta situationer upplevs som meningsfullt och viktigt. Forskning har även visat att om man detaljstyr människor som drivs av ett inre kall kan motivationen i arbetet snabbt minska. Citerat från artikeln:
    Om vi ska sammanfatta de problem som utmärker både vården och andra delar av den
    offentliga sektorn idag så ser vi detaljstyrning på långt avstånd, mätfixering, förpappring, en övertro på formalisering med detaljerade regler, strategier och planer samt en övertro på standardisering med hjälp av manualer. Vi ser frånvarande chefer i kärnuppdraget, med bristande administrativt stöd, bristande psykologisk trygghet och allmänt en övertro på beslutslinjen.
    Ett annat citat:
    Den viktigaste rollen för högre chefer och stödfunktioner är att stötta kärnuppdraget. Då behövs ett verksamhetstjänande ledarskap, på engelska kallat servant leadership. Blicken riktas då mot uppdraget, i stället för att vi förlorar oss i byråkratin.
  4. Kompetensutveckling och Personalsatsningar.
    Vi föreslår intensifierade insatser för att förbättra vårdens arbetsmiljö samt satsningar på kompetensutveckling, gärna i samarbete med universitetssjukhuset i Umeå.
    En ödesfråga för vården i Västernorrland är förmågan att locka kompetent personal till såväl primärvård som sjukhusvård. Personalsatsningar krävs för att komma till rätta med de vakanser som finns i organisationen och som leder till höga stafettkostnader. Regionens sjukhus måste bli attraktivare som arbetsgivare och första steget måste vara att förhindra att redan befintlig personal säger upp sig till följd av hopplösa brister i arbetsmiljö. https://www.st.nu/2021-03-27/sjukskoterskor-i-lanet-har-samst-lon-i-landet–tre-ar-i-rad-varfor-ska-man-da-stanna-kvar-har
    En mängd åtgärder vidtas över hela landet för att öka vårdyrkenas attraktionskraft. Det gäller frågor kring lönenivåer, schemaläggning, utbildning, bemanning och karriärvägar för att nämna några. Här måste även region Västernorrland hänga med i utvecklingen. Det duger inte att ha landets lägsta löner.Det behövs en ökad lyhördhet för idéer och förslag från den egentliga vården. Det är i den patientnära kontakten som behoven av förbättrade processer märks tydligt. Toppstyrning är av ondo. Det patientnära vardagliga arbetet måste uppgraderas.

    Undersökningar har visat att vid sidan av närvarande chef så är möjligheterna till kompetensutveckling vad som oftast efterfrågas av arbetssökande. Kompetensutveckling är synnerligen viktig för framtiden både på individ och gruppnivå. Norrlands kunskapscenter finns i
    Umeå. Därför bör ett utökat samarbete med universitetssjukhuset i Umeå komma till stånd inte minst för kunskapsspridning men även som en positiv faktor för förbättrad personalrekrytering.
  5. Mer vård för pengarna. Minska administrationen.
    Vi föreslår att region Västernorrland, precis som man gjort i Norrbotten, gör en ordentlig översyn av den centrala administrativa organisationen. Resultatet i Norrbotten antyder att flera hundra miljoner kan sparas på detta sätt.

    Enligt statistik som publicerats av SKR är både i Norrbotten och Västernorrland drygt 18% av regionernas anställda sysselsatta inom kategorin administrativt arbete. I Norrbotten har man presenterat ett stort sparbeting på 700 miljoner fram till år 2022. För att minska sparkraven på den egentliga vården har man valt att inrikta besparingarna mot handläggare, administratörer, staber och chefsled. Enligt uppgifter som publicerats har man lyckats minska antalet anställda i staber och stödfunktioner med 250 personer. https://www.norrbotten.se/sv/Om-Region-Norrbotten/Press/Pressmeddelanden-2021/Forslaget-Sa-ska-stab–och-stodfunktioner-effektiviseras/
    Den administrativa ledningen har expanderat de senaste åren och detta trots minskande antal vårdplatser. Den administrativa överbyggnaden är i långa stycken svår att överblicka och man får intrycket av att många inte vet vad andra gör. Användandet av externa konsulter har varit omfattande. Mängden av målbeskrivningar och detaljstyrningar som träffar den mer patientnära vården är omfattande. Så även krav på dokumentation och registreringar.

    Den centrala administrationen måste huvudsakligen ses som en servicefunktion till kärnverksamheten dvs. hälso- och sjukvården. I ett ekonomiskt kärvt läge bör den administrativa överbyggnaden liksom all annan verksamhet bli föremål för översyn. I en sådan översyn bör vårdpersonalen vara starkt representerad. Endast på så sätt kan det tydliggöras om kostnaden för en administrativ serviceverksamhet kan motiveras ställd mot alternativ penga-användning i själva vården.

Sjukvårdsföreningarnas 5-punktsprogram

Annons

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s