Årsmöte 27/3 kl18:30 Missionskyrkan

Välkomna till årsmöte med Sollefteå Framtidens Akutsjukhus onsdag den 27 mars kl 18.30 på Missionskyrkan , Sollefteå.
Annonsering har tidigare även skett under ” Föreningsnytt ” i Tidningen Ångermanland.

Efter årsmötet berättar några av våra doktorer om de utvecklingsmöjligheter de ser på Sollefteå sjukhus
.
Alla hälsas hjärtligt välkomna !
STYRELSEN

Uppdrag granskning 2018-01-10

Så har det hänt. Som vi längtat. Uppdrag Granskning med programledare Janne Josefsson i spetsen har besökt Ångermanland, Ådalen och Sollefteå. Träffat en befolkning som kämpar för sin ort, sin sjukvård och sitt sjukhus. Vi hade stora förhoppningar. Äntligen skulle korruption, svikna vallöften, hemliga generösa avtal, fallskärmar, tysthetskultur, mörkläggning och felaktigt genomförda organisationsförändringar komma upp till ytan. Äntligen skulle hela Sverige få veta hur äldre och sjuka transporteras 10-20 mil för att få sjukhusvård. Hur människor avsagt sig vård för att dom inte orkar med dom långa resorna. Hur akutsjukvård inte längre kan erhållas inom den ”gyllene timmen”. Hur otryggt det är för gravida som i vinterväglag ska åka 2-3 timmar för att nå BB. Uppdrag granskning brukar innebära hårda bud för beslutsfattare. Vi blev besvikna.
Men vi ger inte upp. Vi ger aldrig upp. Vi kämpar vidare för en trygg och nära vård. Sanningen ska fram !!

Annons införd i Svenska Dagbladet idag lördagen den 13/1 2018.annons svd FINAL

Debattera gärna sjukvårdsfrågorna på vår Facebookgrupp
Sollefteå & Örnsköldsvik Framtidens Akutsjukhus

Se faktaspäckade inslag på vår Youtube kanal
UtvecklaVården

Gott nytt 2018 Västernorrland!

Ideella föreningarna Sollefteå Framtidens Akutsjukhus och Örnsköldsvik Framtidens Akutsjukhus ser fram emot 2018. Första kvartalet innehåller ett antal viktiga nyckelfrågor och hur dessa hanteras kommer ge oss i föreningarna och befolkningen i Västernorrland en tydlig fingervisning om vart politiken och tjänstemännen styr vården i länet.

  • Utvärdering av Länsklinikorganisationen ska vara genomförd (Kommer man efter utvärderingen att införa lokala ledningar på dom tre akutsjukhusen?)
  • Alternativ driftsform Sollefteå Akutsjukhus (Tar långbänken slut eller ska den fortsätta efter valet?)
  • Säkrad och utvecklad akut kirurgin i Örnsköldsvik (Kommer vi få se ett lokalt ledarskap underställt regiondirektören?)
  • Ekonomin (Kommer verksamhetsberättelser och årsredovisningar att påvisa några besparingar av dom genomförda verksamhetsförändringarna? Är tillgängligheten och produktionen bibehållen?)
  • Bemanning (Hur ser bemanningsläget ut för sommaren 2018? )

Föreningarna kommer 2018 att fortsätta ställa krav på politikerna. Vi förstår att det är svårt att säga JA till frågeställningarna i vårat fempunktsprogram, men vi vägrar att ge upp! Vi är modiga och vågar längta till ett sammanhållet vårdområde med lokalt ledarskap och korta beslutsvägar. Här är en sång till modet: Mikael Wiehe – En sång till modet

Här är en sång till modet
till glädje, hopp och skratt
Till dom som tror på kärleken
fast hatet är så starkt
Till alla som slår sej samman
Till alla som ställer krav
Till dom som vet hur svårt det är
och ändå säger ”ja”

Under 2017 har föreningarna arrangerat flertalet möten och manifestationer för att bedriva opinion för en fungerande akutsjukvård i hela länet. För mer information se respektive blogg:
https://utvecklavarden.wordpress.com/
https://ornskoldsvikframtidensakutsjukhus.wordpress.com/

Samt respektive Youtube kanal:
Sollefteå Framtidens Akutsjukhus
Örnsköldsvik Framtidens Akutsjukhus

/Styrelserna
i ideella föreningarna
Sollefteå Framtidens Akutsjukhus
Örnsköldsvik Framtidens akutsjukhus

Fempunktsprogrammet

FramtidensAkutsjukhus-gul ruta

Inledning

Under de senaste två åren har kraftiga strukturförändringar skett inom den Västernorrländska sjukvården och framförallt då inom den akuta sjukhusvården. I Sollefteå har det skett bland annat en avveckling av den akuta ortopedin, av den akuta kirurgin, av den akuta kvinnosjukvården, av den psykiatriska vårdenheten samt av förlossningsverksamheten. I Örnsköldsvik har både den akuta kirurgin och BB verksamheten i tjänstemannaförslag ifrågasatts. På båda orterna har många medarbetare slutat i protest mot organisationsförändringar och brister i arbetsmiljö. Vi har sett skenande stafettkostnader, kraftiga överbeläggningar, stigande sjukfrånvaro och låg sjukvårdsproduktion.

Som reaktion på landstingsledningens förslag och vidtagna verksamhetsnedläggningar bildades de två föreningarna Sollefteå respektive Örnsköldsvik framtidens akutsjukhus.

De båda föreningarna vill härmed gemensamt avge ett antal förslag som syftar till att utveckla och effektivisera verksamheten vid länets tre sjukhus. Förslagen har sin utgångspunkt i synpunkter som framkommit vid våra talrika kontakter med medlemmar, medborgare, personal och kunniga på sjukvårdsområdet. Vidare har vi försökt fånga upp trender i tiden som bland annat framkommit i ett antal högaktuella statliga utredningar. Sammantaget förslag som förhoppningsvis ska återföra framtidstro och entusiasm till en för närvarande mycket trött organisation.

Vi avser att tillställa våra förslag till de politiska partierna med syftet att inför valet 2018 för väljarna tydliggöra partiernas ståndpunkter.

Sollefteå/Örnsköldsvik den 20 september, 2016

 

               Nils-Gunnar Molin                   Katarina Hägg

 

Ordförande                       Ordförande

Sollefteå Framtidens Akutsjukhus    Örnsköldsvik Framtidens Akutsjukhus

 

 

 

  1. Ny ledningsorganisation

År 2012 presenterades resultatet av ett forskningsprojekt (HOFF-Hälsa och framtid i offentlig förvaltning) som genomförts av ett forskarlag under ledning av professor Eva Vingård Uppsala och professor Magnus Svartengren Karolinska institutet. I studien jämfördes offentliga förvaltningar med hög sjukfrånvaro med andra förvaltningar med låg sjukfrånvaro. Undersökningen visade att de två viktigaste ”friskfaktorerna” var ett närvarande ledarskap och en positiv inställning till kompetensutveckling (bilaga).

Den nya och nu gällande länsklinikorganisationen upplevs av många som ett misslyckande. Tanken bakom förändringen torde ha varit att uppnå en bättre samordning mellan likartade verksamheter vid länets tre sjukhus och förmodligen också att uppnå en organisationslikhet inom alla de fyra nordligaste länen inför en då förväntad storregionbildning. Den nya organisationen innebär att verksamheten delats upp i ett tjugotal olika områden med var sin länsverksamhetschef och tillhörande Ekonomi och HR stöd.

Den nya organisationen innebär också att den sjukhusinterna samverkan och det samarbete som funnits tidigare försvårats. Antalet beslutsnivåer har utökats och beslutsprocessen har fördröjts. Den allvarligaste effekten är dock att närvarande chefer med beslutskompetens egentligen saknas på alla tre sjukhusen. Undersökningar har således visat att den viktigaste faktorn för en väl fungerande arbetsplats är att det finns en närvarande chef som tillmötesgår ett för alla människor fundamentalt behov av att bli sedda och bekräftade. Ledare som är en del i arbetslaget, som coachar sina medarbetare, som deltar i den ständigt pågående verksamhetsutvecklingen och som gör uppföljningar via direktkontakt. En avveckling av länsklinikerna bedöms ge betydande effektiviseringsvinster genom att återföra entusiasm och arbetsglädje till organisationen. Dessutom har utvecklingen visat att länsklinikorganisationen är ett effektivt hinder för rekrytering av kompetent personal till Ångermanlands sjukhus.

Vårt förslag blir att stora delar av nuvarande länsklinikorganisation avvecklas. Sjukhuschef och chefsläkare tillsätts på samtliga sjukhusorter. Sjukhuscheferna tillsätter ledningsgrupper med lokalt verksamhetsansvariga på sina respektive sjukhus. Härmed uppnås även en plattare organisation och betydande ekonomiska besparingar.

http://dok.slso.sll.se/CAMM/Rapportserien/2014/risk_till_frisk_afa_2014.pdf

  1. Tre akutsjukhus med BB

Alla människor i Västernorrland kommer någon gång i livet att behöva sjukvård. För de flesta människor är sjukvårdsbehovet störst i slutet av livet. Det är då nödvändigt att vården är tillgänglig, säker och av hög kvalitet. Detta ska gälla oavsett var i regionen man bor. För speciellt gruppen kroniskt sjuka, ofta äldre, ska vården kunna erbjudas så nära bostadsorten som möjligt. Det är ett rimligt krav att svårt sjuka, kanske i slutet av livet, ska ha rätten att kunna få sin trygghet och sitt vårdbehov tillgodosett i närheten av sin hembygd, sina anhöriga och sina vänner.

För att uppfylla detta rättmätiga behov av nära sjukhusvård krävs tre akutsjukhus i länet som har resurser att klara bassjukvård dvs den vardagssjukvård som är vanligt förekommande i samhället. Dit hör även akut operativ verksamhet inom kirurgin, ortopedin och kvinnosjukvården. På detta sätt återskapas även möjligheten till snabba ”urakuta” operativa åtgärder när så behövs. Åtgärder som kan komma att fördröjas flera timmar vid transport till Sundsvall.

Det är också nödvändigt att förbättra den psykiatriska vården i Ådalen- inte minst den akuta- och detta gäller både för barn, ungdomar och vuxna.

Nedläggningen av BB verksamheten i Sollefteå har skapat stor oro och otrygghet. Som resultat av den upplevda vanmakten ockuperas Sollefteå sjukhus sedan mer än sex månader. En bibehållen BB verksamhet är även synnerligen viktig för möjligheterna till fortsatt regional utveckling. Det finns även vetenskapligt stöd, från både Norge och Finland, som pekar mot ökade risker för både moder och barn vid långa transportvägar.

Västernorrland har enligt tillgänglig statistik landets högsta siffror för överbeläggningar och speciellt gäller detta Sundsvalls sjukhus. Uppenbart behövs mera vårdplatser i regionen och brist på vårdplatser är ett reellt medicinskt säkerhetsproblem. Utökning av antalet vårdplatser uppnås bäst genom att återöppna stängda vårdplatser i Sollefteå. Detta finansieras dessutom till en del genom minskade rese och transportkostnader.

Det finns ett brett medborgerligt stöd i Ådalen för ett återupprättande av akutsjukhuset i Sollefteå.

Vi föreslår att tre akutsjukhus återskapas i länet. Innebär att akut ortopedi, akut kirurgi och kvinnosjukvård/förlossningsvård återstartar i Sollefteå samt att alla planer på att reducera akutsjukhusverksamhet i Örnsköldsvik skrinläggs.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=110&artikel=6612345

http://www.ajog.org/article/S0002-9378(17)30499-4/fulltext

  1. Sammanhållen vårdkedja

I februari 2016 presenterades Göran Stiernstedts utredning om effektivare vård (SOU2016:2). Utredningen påvisade att en mindre andel av patienterna med kroniska sjukdomar, ofta äldre, konsumerade en stor del av den inneliggande sjukhusvården. Att effektivisera och förbättra vården av denna grupp är det bästa sättet att minska slutenvårdens överbeläggningsproblematik.

Utredningen påvisade vidare stor brist på kontinuitet i svensk sjukvård. I Västernorrland har denna problematik ökat genom den fragmentisering av vården som länsklinikorganisationen innebär samtidigt som primärvården är illa fungerande. Vårdplaneringsprocessen försvåras både för kommunens handläggare och för anhöriga genom de långa reseavstånden.

Våra multisjuka äldre vårdas nu på olika sjukhus beroende på vilket tillstånd som för dagen dominerar. En god vård av denna patientgrupp kräver kontinuitet i vårdkontakten vilket i sin tur kräver goda mänskliga möten där alla patientens ofta komplexa behov kan tillgodoses. Hela patientens livssituation ska beaktas och alla medicinska och omvårdnadsmässiga behov ska så långt möjligt tillgodoses vid ett och samma vårdtillfälle. Vården måste helt enkelt bli mer personcentrerad.

Betydande ekonomiska vinster kan uppnås genom avveckling av gränser mellan olika medicinska specialiteter och mellan kommun och landsting/region. Fullskaleförsök vid Norrtälje sjukhus har påvisat 7-10%iga besparingar genom samordning av kommunens hemsjukvård/hemtjänst med landtingets sjukhusvård och primärvård. Framgången med TIO100 i Norrtälje gör att liknande projekt pågår eller ska starta över hela landet.

Ett område där samverkan region och kommuner är speciellt viktigt är området rehabilitering. Den statliga rehabiliteringsutredningen (2000:78) gjorde en ekonomisk analys som visade att varje satsad krona på rehabilitering gav tio kronor tillbaka framförallt i den kommunala sektorn. En ökad satsning på rehabilitering i samverkan kommun/region kommer att ge en betydande samhällelig besparing. Behovet av bättre rehabilitering är stort både för gruppen yngre arbetsaktiva och för äldre.

Vi förslår att regionen tillsammans med kommuner som så önskar tillskapar en sammanhållen vårdkedja innefattande sjukhusvård, primärvård och kommunal vård/omsorg enligt Norrtäljemodellen.

http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2016/01/SOU-2016_2_Hela4.pdf

  1. Kompetensutveckling och personalsatsningar

En ödesfråga för vården i Västernorrland är förmågan att locka kompetent personal till såväl primärvård som sjukhusvård.

Personalsatsningar krävs för att komma till rätta med de vakanser som finns i organisationen och som leder till höga stafettkostnader. Regionens sjukhus måste bli attraktivare som arbetsgivare och första steget måste vara att förhindra att redan befintlig personal säger upp sig till följd av hopplösa brister i arbetsmiljö.

En mängd åtgärder vidtas över hela landet för att öka vårdyrkenas attraktionskraft. Det gäller frågor kring lönenivåer, schemaläggning, utbildning, bemanning och karriärvägar för att nämna några. Här måste även region Västernorrland hänga med i utvecklingen. Det behövs en ökad lyhördhet för idéer och förslag från den egentliga vården. Det är i den patientnära kontakten som behoven av förbättrade processer märks tydligt. Toppstyrning är av ondo.  Det patientnära vardagliga arbetet måste uppgraderas.

Undersökningar har visat att vid sidan av närvarande chef så är möjligheterna till kompetensutveckling vad som oftast efterfrågas av arbetssökande. Kompetensutveckling är synnerligen viktig för framtiden både på individ och gruppnivå. Norrlands kunskapscenter finns i Umeå. Därför bör ett utökat samarbete med universitetssjukhuset i Umeå komma till stånd inte minst för kunskapsspridning men även som en positiv faktor för förbättrad personalrekrytering.

Vi föreslår intensifierade insatser för att förbättra vårdens arbetsmiljö samt satsningar på kompetensutveckling, gärna i samarbete med universitetssjukhuset i Umeå.

 

  1. Översyn av central administration

Den administrativa ledningen har expanderat de senaste åren och detta trots minskande antal vårdplatser. Den administrativa överbyggnaden är i långa stycken svår att överblicka och man får intrycket av att många inte vet vad andra gör. Användandet av externa konsulter har varit omfattande. Mängden av målbeskrivningar och detaljstyrningar som träffar den mer patientnära vården är omfattande. Så även krav på dokumentation och registreringar. Även den politiska organisationen har efterhand fått utökade resurser och förefaller vara mer omfattande än i andra landsting/regioner.

Den senaste mandatperioden har omsättningen varit stor bland ledande politiker och tjänstemän. Flera så kallade ”affärer” har avslöjats som är förödande för regionens varumärke. Därför är det nödvändigt att se över gällande rutiner kring t.ex. avtalsskrivande, upphandlingar, dokumenthantering, tjänstetillsättningar och ärendehantering.

Sommaren 2016 tillsatte regeringen en tillitsdelegation under ledning av Laura Hartman. Målet är tillskapa en modell för styrning av offentlig verksamhet där man kommer ifrån detaljstyrning och mer litar på den enskilda medarbetarens kompetens och omdöme. Decentraliserat ansvar och decentraliserade befogenheter. Som ett led i delegationens arbete har forskningsledare Louise Bringselius tagit fram ett ramverk för tillitsbaserad styrning (bilaga). Där tillitsbaserad styrning provats i större utsträckning-t.ex. i Danmark- uppges man ha upplevt stora positiva effekter (bilaga).

Enligt vår mening måste den administrativa organisationen minskas i omfattning och göras plattare med kortare beslutsvägar. Mängden styrsignaler måste minska och onödiga rutiner sorteras bort.

Den centrala administrationen måste huvudsakligen ses som en servicefunktion till kärnverksamheten dvs. hälso- och sjukvården. I ett ekonomiskt kärvt läge bör den administrativa överbyggnaden liksom all annan verksamhet bli föremål för översyn. I en sådan översyn bör vårdpersonalen vara starkt representerad. Endast på så sätt kan det tydliggöras om kostnaden för en administrativ serviceverksamhet kan motiveras ställd mot alternativ penga-användning i själva vården.

Vi förslår att det tillsätts en utredning med bred representation från även personalen, som får till uppgift att se över den centrala administrationen och som även i detta arbete ska utarbeta formerna för en mer tillitsbaserad verksamhetsstyrning.

http://lup.lub.lu.se/search/ws/files/23859088/2017_04_10_Louise_Bringselius_PM_om_TBS.pdf

http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2015/09/Onodiga-regler-rensas-bort/

Manifestation i Sundsvall 3:e September 2017

Välkommen till en Manifestation Söndagen den 3/9-2017. Kl 13-15 på Stora torget i Sundsvall.

Manifestation för vården den

3 september kl 13.00-15.00 i SundsvallAkutsjukhus1708 8x11 2

BUSSAR MED AVGÅNGSTIDER:
Junsele/busstation 09.00
Ramsele/busstation 09.15
Näsåker /korvkiosiken 09.20
Långsele/busstation 10.00
Sollefteå/resecentrum 10.15
Bollstabruk/busstation 10.25
Kramfors/resecentrum 11.00
Härnösand/resecentrum 11.45
Sundsvall 12.25
Hemresa så snart programmet är avslutat.

Parkeringar finns rödmarkerade på den här kartan som ni finner på kommunens hemsida. Parkeringar 

Sundsvall_Karta

Vad kan man göra mer i Sundsvall, se turistbyrån? http://visitsundsvall.se/

 

PRESSMEDDELANDE 2017-01-31

Vi kräver: Upphäv stängningen av BB i Sollefteå

Med stöd av Information som landstingsledningen har undanhållit och forskningsresultat som nyligen uppmärksammats kräver föreningen Sollefteå Framtidens Akutsjukhus att landstinget i Västernorrland omedelbart tar tillbaka sitt beslut om att stänga BB-avdelningen och kvinnosjukvården vid Sollefteå sjukhus.

– När politikerna i landstingets hälso- och sjukvårdsnämnd den 26 oktober 2016 skulle besluta om stängningen av Sollefteås BB vägrade landstingsledningen att lämna ut vissa dokument. Det har nu visat sig att ett av dessa innehåller en för frågan utomordentligt viktig information, säger Nils-Gunnar Molin, ordförande i föreningen Sollefteå Framtidens Akutsjukhus. Det avslöjar att man helt ignorerat frågan om patientsäkerhet.

– Efter nämndens beslut om att stänga BB hävdade ordföranden Ewa Back att hon ”känner sig trygg med att förslaget är fullt möjligt att genomföra med bibehållen patientsäkerhet.” Men en närmare granskning av ett av de tidigare hemlighållna dokumenten visar, att landstinget inte ens brytt sig om att analysera vilka konsekvenser för patientsäkerhet som stängningen får.

Dokumentet (Bilaga riskanalys) är undertecknat av Marju Dahmoun, verksamhetschef, och gäller bl.a. uppdraget att ”Beskriva effekter på ekonomi och patientsäkerhet”.  Men i den del som behandlar ”Sollefteå stänger förlossningen…” står det bara:

”3. Riskanalys, patientsäkerhetsanalys:  Görs senare när det politiska beslutet har fattats.”

– Att landstingsledningen undanhöll denna information för de beslutande politikerna är ett solklart brott mot kommunallagen, och detta har jag redan tidigare anmält till förvaltningsrätten, säger Nils-Gunnar Molin. Men både det som dokumentet avslöjar och forskningsresultat som tidigare inte uppmärksammats i Sverige, men som nyligen presenterats av SVT Västernorrland, visar att detta inte bara handlar om formalia.

Finska studier visar nämligen tydligt, att stängningen av Sollefteå BB, på grund av de stora avstånden till BB i Sundsvall och Örnsköldsvik – upp till 220 km för en del blivande mammor i Sollefteåsjukhusets upptagningsområde – tveklöst leder till en kraftig försämring av patientsäkerheten med ödesdigra potentiella konsekvenser.

SVT intervjuade häromdagen professor Mika Gissler, forskningsprofessor vid Institutet för Hälsa och Välfärd i Helsingfors. Föreningen Sollefteå Framtidens Akutsjukhus har också varit i direktkontakt med professor Gissler.

Mika Gissler har också via föreningen tagit del av dokument från landstinget. Hans information och bedömningar i kort sammanfattning:

  • Vi har beräknat att det finns en sex gånger högre risk för att barnet skulle dö om han/hon föds utanför sjukhus oplanerat. Prematuriteten är den största orsaken för denna ökade risk, men ökad risk finns även för veckorna 37-41”, förklarar Mika Gissler.
  • Hans studier visar också att redan när avståndet till sjukhus är mer än 35 km ökar risken för transportförlossningar i bil eller i ambulans.
  • Professor Gissler anser inte att det finns någon anledning att tro, att resultaten skulle vara väsentligt annorlunda om det handlade om Sverige istället för Finland. ”Förlossningar i Finland och Sverige sköts på samma sätt”.
  • ”Vi har skrivit en vetenskaplig artikel om centralisering för några år sedan. Den visar att det INTE är otryggt att bo och föda barn i ett litet sjukhus med BB, om referenssystemet för mera komplicerade fall fungerar.”
  • Också i Norge har man gjort en studie som visar på ökad risk vid födslar utanför sjukhus (t.ex. under transport). Professor Gissler: ”Man kan lugnt säga enligt den norska artikeln att det finns en dubbelrisk för komplikationer för mamma eller för barn om man föds utanför sjukhus oplanerat.
  • Norge och Finland har bra data om förlossningar utanför sjukhus, men inte Sverige
  • Mika Gissler är tveksam till landstingets redovisning av kostnader och besparingar: ”Man räknar enbart ”besparingar” när man stänger en enhet, men inte de kostnader som orsakas av transporter och ökad volym i andra enheter.”

Nils-Gunnar Molin: – För det första har vi nu ett underlag som visar vad födslar utanför sjukhus och stora transportavstånd betyder för riskerna för barn och mödrar. För det andra har vi belägg för att landstinget inte gjort någon sammanvägd patientsäkerhetsanalys utan bara, i ett annat dokument, resonerat kring allehanda andra typer av tänkbara konsekvenser. För det tredje har man medvetet och uttryckligen uppskjutit patientsäkerhetsanalysen till en oviss framtid ”när det politiska beslutet har fattats”. För det fjärde har man dolt denna försummelse för de politiker som fattat nedläggningsbeslutet.

– Dessa skäl borde, var för sig och givetvis tillsammans, vara tillräckliga för att landstinget ska upphäva sitt beslut om att stänga BB och kvinnosjukvården i Sollefteå, säger Nils-Gunnar Molin.

 

Kontakt:
Föreningens ordförande
Nils-Gunnar Molin
070 571 08 85

 

Avstånd till Sundsvalls Sjukhus

Överturingen-Sundsvall 56 pers 1tim 57min

56 personer (scb2010) har 1tim 57min till Sundsvall.

Överturningen

overturningen-sundsvall

Östavall-Sundsvall 222 pers 1tim 23min

222 personer (scb2010) har 1tim 23 min till Sundsvall.
Östavall

ostavall-sundsvall

Ramsele-Sundsvall 968 pers 1tim 58min

968 personer (scb2010) har 1tim 58min till Sundsvall.

Ramsele

ramsele-sundsvall

Junsele-Sundsvall 895 pers 2tim 19min

895 personer (scb2010) har 2tim 19min till Sundsvall.

Junsele

junsele-sundsvall

Avstånd till Sundsvalls sjukhus