Fempunktsprogrammet

Sjukhusföreningarnas
Fempunktsprogram
inför regionvalet Västernorrland 2022

Hälso och Sjukvårdslagen 2 Kap 1§: Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården.
Patientlagen 2 Kap 1§: Hälso- och sjukvården ska vara lätt tillgänglig.
Patientlagen 5 Kap 1§: Hälso- och sjukvården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.

Inledning
Inför regionvalet 2018 presenterade sjukhusföreningarna i Sollefteå och Örnsköldsvik ett gemensamt fempunktsprogram med förslag på åtgärder som syftade till att återställa en fungerande sjukvård i vår region, Västernorrland. De fem punkterna var:
• Ny ledningsorganisation- avskaffa länsklinikerna
• Tre fullvärdiga akutsjukhus
• Inför sammanhållna vårdkedjor
• Personalsatsningar
• Översyn av central administration
Tyvärr kan vi nu inför valet 2022 konstatera att ytterst lite av föreningarnas förslag beaktats under den senaste mandatperioden. Avvecklingen av verksamheten i Sollefteå har fortsatt, sjukhusens överbeläggningar har ökat, personalbristen har tilltagit och stafettberoendet är fortsatt stort. Den pandemi som drabbat hela världen har inneburit stora påfrestningar för regionens sjukvård på alla nivåer och lett till en vårdskuld vars omfattning är svår att överblicka. Stora statliga bidrag under pandemin har positivt påverkat regionens ekonomi. Omställningen till ”Nära Vård” har startat upp i hela landet.

Vi är övertygade om att tillståndet för region Västernorrlands sjukvård varit avsevärt bättre om Sjukhusföreningarnas förslag beaktats. Flera av förslagen i 2018 års fempunktsförslag är fortsatt högst relevanta. Ändå måste vi acceptera att situationen på många sätt ändrat sig sedan 2018.
Härmed vill vi presentera ett reviderat fempunktsprogram inför regionvalet i Västernorrland 2022.
Sollefteå Örnsköldsvik


Nils-Gunnar Molin. ordförande Sollefteå Framtidens Akutsjukhus Katarina Hägg, ordförande Örnsköldsvik Framtidens Akutsjukhus

Sjukhusföreningarnas fempunktsförslag inför Regionvalet i Västernorrland 2022.

  1. Satsningar på Primärvård/Nära Vård och Stärkt lokalt ledarskap. Utveckla Österåsen.
    Primärvården behöver mera ekonomiska resurser. Arbetsmiljön behöver förbättras. Inflytandet över den egna arbetssituationen måste öka bland annat genom ett stärkt lokalt ledarskap. Ett ökat antal familjeläkare behöver utbildas. För att undvika gränsdragningsproblematik föreslås en organisatoriskt samordning av regionens och kommunernas insatser ske enligt Norrtälje modellen. Sammanhållna vårdkedjor kan uppnås om såväl regionens närvårdsenheter vid de olika sjukhusen som kommunernas nuvarande sjukvård i hemmen bedrivs i gemensam organisation. Den viktiga verksamheten som bedrivs inom Livsstilsmedicin vid Österåsen ska bevaras och utvecklas.

    År 2016 presenterades Göran Stiernstedts utredning med namnet ”Efektiv Vård” (SOU 2016:2). Utredningen konstaterade i korthet att sjukvården i Sverige är sjukhustung, har dålig kontinuitet och behöver omstruktureras för att möta ett växande behov av sjukvård till följd av den demografiska utvecklingen. År 2017 tillsattes utredningen ”Samordnad utveckling för god och nära vård” under ledning av Anna Nehrgård. I utredningens huvudbetänkande(SOU 2020:19) presenterades konkreta förslag kring hur sjukvården bör omstruktureras för att bättre kunna möta ett framtida ökat sjukvårdsbehov.
    https://www.regeringen.se/495be8/contentassets/320f37078d854712ab89e8185466817b/god-och-nara-vard-en-reform-for-ett-hallbart-halso–och-sjukvardssystem-sou_2020_19_webb.pdf
    Omställningen till ”Nära vård” pågår nu i hela landet. En process som kommer att ta många år i anspråk och som kräver en samverkan med kommunerna. En utveckling mot ”Nära Vård” kräver en fungerande primärvård som kan erbjuda patientcentrerad vård med individuella vårdplaner och hög grad av kontinuitet. Försök att stärka primärvården har pågått i många år utan större framgång. Exempelvis saknar Sollefteås största hälsocentral just nu fast läkarbemanning. För att erbjuda sköra äldre kvalificerad vård utanför sjukhusen måste
    primärvården stärkas. Innan detta skett kan inte förväntade framtida effektivitetsvinster tecknas in genom vårdplatsneddragningar.

    En god hälsa är en viktig förutsättning för ett gott liv. Att förebygga ohälsa är viktigt för den enskilda människan. Livsstilsmedicin vid Österåsen har en viktig roll i det sjukdomsförebyggande arbetet. Verksamheten bör utvecklas, inte avvecklas.
  2. Öka antalet vårdplatser. Återstarta akutkirurgi i Sollefteå.
    Återstarta kirurgin i Sollefteå. Patientsäkerheten och personalens arbetssituation kräver utökat antal disponibla vårdplatser.
    Sverige har jämfört med andra länder i Europa både få vårdplatser och få intensivvårdsplatser per capita. Myndigheter rekommenderar medelbeläggning på 85-90%. Brist på vårdplatser är ett stort problem även inom vår regions sjukhusvård. Leder till överfulla akutmottagningar och vårdavdelningar samt långa operationsköer. Innebär även många kostsamma och påfrestande transporter av sjuka patienter mellan våra sjukhus. Ingenting fungerar någonstans. Statistiken över överbeläggningar talar sitt tydliga språk.

    Forskning har tydligt visat att brist på vårdplatser leder till ökat antal dödsfall. Personalen som tvingas till hårda prioriteringar och snabba patientosäkra utskrivningar drabbas av etisk stress. Personalflykt leder till ytterligare vårdplatsneddragningar. En ond cirkel skapas.
    Patientsäkerheten kräver att antalet vårdplatser och IVA-platser ökas vid regionens alla tre sjukhus. Personal ska inte behöva ta ansvar för medicinskt riskabla utskrivningar.

    Utvecklingen mot Nära Vård kan på sikt möjligen möjliggöra behov av mindre vårdplatser allteftersom allt mer kvalificerad vård kan utföras i hemmiljö. Den situationen har vi långtifrån idag.

    Som ett sätt att avlasta det överbelagda Sundsvalls sjukhus föreslås i ett första steg att kirurgisk verksamhet startar i Sollefteå . Med kirurspecialist tillgänglig i Sollefteå dygnets alla timmar skulle kompetenta bedömningar även kunna göras av patienter på akutmottagning och internmedicinsk vårdavdelning på jourtid. Krav som även framförts när IVO granskat handläggningen av kirurgiska patienter i Sollefteå. Dessutom kräver återstart av BB att kirurgspecialist finns på sjukhuset. Långsiktiga kravet på ett återupprättat akutsjukhus i Sollefteå kvarstår.
  3. Lita på professionen. Vänd på pyramiden.
    Det behövs i region Västernorrland en tillitsbaserad styrning och ett verksamhetstjänande ledarskap där politiker och administratörer avstår från detaljstyrning och där viktiga beslut i ökad utsträckning tas ute i kärnverksamheterna, nära patienterna. På så vis uppnås en motiverad personal som är beredd att göra det lilla extra.

    Den genomförda centraliseringen av sjukvården i region Västernorrland har effektivt fördärvat tilliten i organisationen. Personal har berövats möjligheten att påverka verksamheten på sin egen avdelning, på sin egen arbetsplats. Beslutsfattandet har centraliserats och formaliserats. Att personalen är fullt kapabla att fatta nödvändiga beslut bevisades under Covid-19 pandemin då ordning skapades först när personalen fick eller tog ledningsansvaret.

    Länsklinikorganisationen framstår som föråldrad, ineffektiv och hierarkisk. Fungerar inte i en tillitsbaserad organisation och bör så långt möjligt avvecklas.
    Louise Bringselius, tidigare forskningsledare i Tillitsdelegationen har publicerat en artikel i tidskriften Sjukhusläkaren 2021 med titeln ”Vänd på pyramiden”. https://www.sjukhuslakaren.se/vand-pa-pyramiden/
    Enligt artikeln har forskning visat att många som arbetar inom vården har en känsla av levnadskall i sitt arbete. Arbetet med att ta hand om medmänniskor i utsatta situationer upplevs som meningsfullt och viktigt. Forskning har även visat att om man detaljstyr människor som drivs av ett inre kall kan motivationen i arbetet snabbt minska. Citerat från artikeln:
    Om vi ska sammanfatta de problem som utmärker både vården och andra delar av den
    offentliga sektorn idag så ser vi detaljstyrning på långt avstånd, mätfixering, förpappring, en övertro på formalisering med detaljerade regler, strategier och planer samt en övertro på standardisering med hjälp av manualer. Vi ser frånvarande chefer i kärnuppdraget, med bristande administrativt stöd, bristande psykologisk trygghet och allmänt en övertro på beslutslinjen.
    Ett annat citat:
    Den viktigaste rollen för högre chefer och stödfunktioner är att stötta kärnuppdraget. Då behövs ett verksamhetstjänande ledarskap, på engelska kallat servant leadership. Blicken riktas då mot uppdraget, i stället för att vi förlorar oss i byråkratin.
  4. Kompetensutveckling och Personalsatsningar.
    Vi föreslår intensifierade insatser för att förbättra vårdens arbetsmiljö samt satsningar på kompetensutveckling, gärna i samarbete med universitetssjukhuset i Umeå.
    En ödesfråga för vården i Västernorrland är förmågan att locka kompetent personal till såväl primärvård som sjukhusvård. Personalsatsningar krävs för att komma till rätta med de vakanser som finns i organisationen och som leder till höga stafettkostnader. Regionens sjukhus måste bli attraktivare som arbetsgivare och första steget måste vara att förhindra att redan befintlig personal säger upp sig till följd av hopplösa brister i arbetsmiljö. https://www.st.nu/2021-03-27/sjukskoterskor-i-lanet-har-samst-lon-i-landet–tre-ar-i-rad-varfor-ska-man-da-stanna-kvar-har
    En mängd åtgärder vidtas över hela landet för att öka vårdyrkenas attraktionskraft. Det gäller frågor kring lönenivåer, schemaläggning, utbildning, bemanning och karriärvägar för att nämna några. Här måste även region Västernorrland hänga med i utvecklingen. Det duger inte att ha landets lägsta löner.Det behövs en ökad lyhördhet för idéer och förslag från den egentliga vården. Det är i den patientnära kontakten som behoven av förbättrade processer märks tydligt. Toppstyrning är av ondo. Det patientnära vardagliga arbetet måste uppgraderas.

    Undersökningar har visat att vid sidan av närvarande chef så är möjligheterna till kompetensutveckling vad som oftast efterfrågas av arbetssökande. Kompetensutveckling är synnerligen viktig för framtiden både på individ och gruppnivå. Norrlands kunskapscenter finns i
    Umeå. Därför bör ett utökat samarbete med universitetssjukhuset i Umeå komma till stånd inte minst för kunskapsspridning men även som en positiv faktor för förbättrad personalrekrytering.
  5. Mer vård för pengarna. Minska administrationen.
    Vi föreslår att region Västernorrland, precis som man gjort i Norrbotten, gör en ordentlig översyn av den centrala administrativa organisationen. Resultatet i Norrbotten antyder att flera hundra miljoner kan sparas på detta sätt.

    Enligt statistik som publicerats av SKR är både i Norrbotten och Västernorrland drygt 18% av regionernas anställda sysselsatta inom kategorin administrativt arbete. I Norrbotten har man presenterat ett stort sparbeting på 700 miljoner fram till år 2022. För att minska sparkraven på den egentliga vården har man valt att inrikta besparingarna mot handläggare, administratörer, staber och chefsled. Enligt uppgifter som publicerats har man lyckats minska antalet anställda i staber och stödfunktioner med 250 personer. https://www.norrbotten.se/sv/Om-Region-Norrbotten/Press/Pressmeddelanden-2021/Forslaget-Sa-ska-stab–och-stodfunktioner-effektiviseras/
    Den administrativa ledningen har expanderat de senaste åren och detta trots minskande antal vårdplatser. Den administrativa överbyggnaden är i långa stycken svår att överblicka och man får intrycket av att många inte vet vad andra gör. Användandet av externa konsulter har varit omfattande. Mängden av målbeskrivningar och detaljstyrningar som träffar den mer patientnära vården är omfattande. Så även krav på dokumentation och registreringar.

    Den centrala administrationen måste huvudsakligen ses som en servicefunktion till kärnverksamheten dvs. hälso- och sjukvården. I ett ekonomiskt kärvt läge bör den administrativa överbyggnaden liksom all annan verksamhet bli föremål för översyn. I en sådan översyn bör vårdpersonalen vara starkt representerad. Endast på så sätt kan det tydliggöras om kostnaden för en administrativ serviceverksamhet kan motiveras ställd mot alternativ penga-användning i själva vården.

Sjukvårdsföreningarnas 5-punktsprogram

Annons

Föreläsning Hotell Hallstaberget 2020-11-02 kl 19.00

På initiativ av sjukhusföreningarna i Sollefteå och Örnsköldsvik:
Föreläsning Hotell Hallstaberget 2/11 2020 kl 19.00 med bitr. prof. Henrik Eriksson. Från Chalmers hemsida hämtas:
”Henrik Eriksson arbetar som bitr Professor vid avdelningen för Service Management and Logistics och forskningscentrumet, Centre for Healthcare Improvement (CHI). Exempel på frågeställningar som Henrik arbetar med är:
1) Hur får man hög kvalitet och bra resultat?
2) Vad kännetecknar egentligen Sveriges bästa verksamheter?
3) Vad gör de annorlunda i jämförelse med andra verksamheter?”

Föreningarna vill på detta sätt tillföra ny inspiration och ny kunskap kring hur man skapar framgångsrika verksamheter. Moderator i Sollefteå blir tidningen Ångermanlands chefredaktör Oskar Nord. Corona epidemin begränsar deltagarantalet. På plats på Hallsta finns därför huvudsakligen inbjudna beslutsfattare i region och kommuner samt sjukvårdsanställda.
Allmänheten kan ta del av föreläsningen på följande sätt:
1. Föreläsningen WEB sänds via Tidningen Ångermanland. För att ta del av sändningen krävs abonnemang på tidningen eller någon av regionens övriga dagstidningar som ÖA och ST.
2. Ockupationen har öppet möte på Missionskyrkan kl 19.00 med visning av WEB sändning. Ett utmärkt alternativ för Sollefteåbor att se sändningen tillsammans med andra.
3. För boende i kommunens västra delar sker visning av WEB sändningen på Forskarcentrum i Ramsele med start kl 19.00.
4. Föredraget filmas dessutom för framtida visning.

Med förhoppning om en givande kväll. Sollefteå 201030
Styrelsen för Sollefteå Framtidens Akutsjukhus

En sammanställning av föredraget finns här:
https://www.youtube.com/watch?v=oVt6nDwDWNo

Ett bonusklipp finns här:
https://www.youtube.com/watch?v=cMfJxLrDZ_M

Debatt: Sjukhusföreningarna: Sparförslaget bör avvisas – men vi vill ha en dialog om nära vård

Senaste veckorna har det i region Västernorrland presenterats två förslag, som om de genomförs, får en omvälvande effekt på regionens sjukvård. Dels gäller det den organisationsförändring som sammanfattats som ”Nära vård” och dels det omfattande sparförslag som presenterades av sjukhusdirektör Lena Carlsson. Två förslag som verkar ska avhandlas politiskt var för sig men som också behöver bedömas i ett sammanhang.

Beträffande Nära vård-förslaget är detta i linje med en utveckling som ses nationellt. Tanken är att den växande gruppen av äldre med många sjukdomar i ökad utsträckning ska få sitt vårdbehov tillfredsställt via Närsjukvårdsenheter utgående från de tre nuvarande sjukhusen. På detta vis ska den dyra sjukhusvården avlastas. I konceptet ingår att den nuvarande primärvården ska få en större roll och att samarbetet med kommunala vården och omsorgen ska fördjupas. Enligt vår mening är det presenterade förslaget svårt att överblicka samt innehåller många brister och oklarheter. Frågorna är många.

Målet med Nära vård är en personcentrerad vård. Då är det nödvändigt att kommunerna involveras i arbetet under hela processen. Så verkar inte vara fallet, vilket förvånar oss mycket. Eftersom konsekvenserna blir stora för samtliga i Västernorrland har vi i dag i skrivelse till ordförandena i regionfullmäktige och nämnden för medborgardialog föreslagit att Nära vård-förslaget bör bli föremål för en fördjupad dialog med befolkningen. Det anses att det kan ta upp till 10 år innan en fullt fungerande Nära-vårdsorganisation är på plats varför en tid av eftertanke och förankring innan beslut är väl använd tid.

Sparförslaget för specialistvården är enligt vår uppfattning helt orealistiskt. Avvecklingen av neonatalplatser i Örnsköldsvik innebär på sikt ett hot mot BB på orten. Flytten av elektiv ortopedi från Örnsköldsvik kommer att leda till personalflykt och på sikt hota hela sjukhuset. Regionen har i åratal haft kraftiga överbeläggningar på alla sjukhus och vårdplatsneddragningar nu ter sig som ogenomförbara. Även Sollefteå och Örnsköldsvik behöver mottagningar för Öron, näsa, hals. Dessutom och inte minst viktigt kommer sparförslaget om det genomförs att minska möjligheterna att nå framgång med förslaget om Nära vård.

Sammanfattningsvis är det sjukhusföreningarnas uppfattning att Nära vård-förslaget bör bli föremål för fördjupad dialog med befolkningen och att sparförslaget bör avvisas i den vidare politiska hanteringen.

Nils-Gunnar Molin, ordförande Sollefteå Framtidens Akutsjukhus

Katarina Hägg, ordförande Örnsköldsvik Framtidens Akutsjukhus

Replik: Håller löftena om patientsäker förlossningsvård i sommar?

Marju Dahmoun lovar och försäkrar att att blivande mammor i hela Västernorrland kan vara lugna och trygga även om de ska föda barn under de sommarveckor då Örnsköldsviks BB är stängt och Sundsvalls BB ska klara dem alla.

Detta trots att Sundsvalls BB på två veckor ska klara, inte 70 förlossningar som vi med oro antog att det kunde handla om – utan kanske ända upp till 97 förlossningar. Vi kommer att följa utvecklingen och om det verkligen går bra, då ska vi förbehållslöst tacka och gratulera Marju Dahmoun.

Men vid närmare granskning visar det sig att löftena är försedda med reservationer.

Dels pågår tydligen fortfarande försöken att förstärka personalen på BB i Sundsvall. Om klinikledningen inte är avsevärt skickligare när det gäller att attrahera personal där än vad man har varit när det gäller BB i Örnsköldsvik – då finns det risk för att löftena visar sig vara rätt tomma.

Och kvinnor som för sin mentala hälsa behöver förlossning genom kejsarsnitt är undantagna från löftena om en trygg och säker förlossning. Men om man nu lyckas så väl med personalföstärkningen som Dahmoun påstår – varför förneka dessa kvinnor det som för dem är skillnaden mellan god vård och psykiska förlossningsskador?

Här gömmer sig Marju Dahmoun bakom ursäkter som knappast håller. Hon påstår att man inte kan göra kejsarsnitt annat än av medicinska skäl därför att det råder brist på “läkemedel sin behövs under operationer”. Men detta måste vara ett svepskäl.

Det preparat som det råder brist på är Propofol. Det används för att söva patienter under operationer, men i det här sammanhanget är det relevant endast när det gäller ur-akuta kejsarsnitt, och sådana är sällsynta. Men då gäller det livet för både mamman och barnet. Dahmoun menar väl inte att man inte ska genomföra sådana kejsarsnitt?

När det gäller andra kejsarsnitt gör man bara ryggbedövning, och någon brist på de läkemedel som används då är det inte såvitt vi vet.

Så vad är det verkliga skälet för att vägra göra kejsarsnitt?

Barbro Mikaelsson, sekreterare BB Ockupationen

Katarina Hägg, ordförande Örnsköldsvik Framtidens Akutsjukhus

Nils-Gunnar Molin, ordförande Sollefteå Framtidens Akutsjukhus

https://www.allehanda.se/artikel/insandare-replik-haller-loftena-om-patientsaker-forlossningsvard-i-sommar

Debatt: Brist på kompetens och empati sommarstänga BB i Örnsköldsvik – ett hån mot länets kvinnor

Centraliseringen av Region Västernorrlands sjukvård drabbar alla blivande mammor i länet som ska föda under de närmare tre veckor i sommar då Örnsköldsviks BB är stängt. Då ska Sundsvalls BB, som normalt skulle klara 30 födslar under semesterveckorna, ta hand om 70 förlossningar. Mer än en fördubbling.

Man skyller på coronakrisen. Den verkliga förklaringen är en kombination av inkompetens och ett envist fasthållande vid en dålig och odemokratisk strategi. Den heliga centraliseringen har år efter år fått allt värre skadeverkningar som mer och mer slår mot det överbelastade Sundsvalls sjukhus.

Sundsvalls BB ska under drygt två veckor i juli ta hand om ungefär tolv blivande mammor från Sollefteå, sju från Kramfors och 21 från Örnsköldsvik plus de man normalt skulle hjälpa – ungefär 30 från Sundsvalls sjukhus normala upptagningsområde. Detta på en BB-avdelning som redan i utgångsläget är gravt överbelastad och som nu är uttunnad på grund av pandemin, semestrar och sjukskrivningar.

Om viljan funnits hade det, i kombination med gott omdöme och sunt förnuft, gått alldeles utmärkt att klara både semesterperioden för BB utan stora risker och corona. Men man har inte ens gjort några försök att rekrytera vikarierande personal till Örnsköldsvik eller en vettig avvägning när det gäller omflyttning av personal för covid-19. De prioriteringar man nu gjort är ett hån mot Västernorrlands kvinnor och kommer att medföra en dramatiskt raserad vårdkvalitet för många.

En del mammor drabbas extra hårt. De som normalt skulle blivit förlösta med kejsarsnitt men som nu tvingas till det som de fruktar så mycket, en vaginal förlossning. Att strunta i det visar en brist på empati och psykologiska insikter som är anmärkningsvärd, särskilt hos ledande personer inom sjukvården. Det handlar ju om trauman som för en del kvinnor ger skador för livet.

Realism och handlingskraft präglar inte länsklinikledningen i Sundsvall. Misstanken att man styrs av en hemlig agenda med målet att lägga ner också BB i Örnsköldsvik ligger nära till. För man undviker envist att använda sig av resurser som faktiskt finns.

Det skulle vara lätt att få ett fullt tillräckligt antal barnmorskor att ställa upp för att öppna BB i Sollefteå under semesterperioden. Och RVN kan när som helst beordra en gynekolog i till exempel Sundsvall med kompetens att klara kejsarsnitt att under några veckor tjänstgöra i Sollefteå.

Det skulle inte bara eliminera de värsta riskerna för de blivande mammor som bor allra längst från Sundsvall. Det skulle också ge en nödvändig avlastning för det redan nu katastrofalt överbelastade BB i Sundsvall.

Kvinnor i Västernorrland drabbas hårt av en inkompetent och odemokratisk ledning.

Barbro Mikaelsson, sekreterare ockupationsgruppen

Katarina Hägg, ordförande Örnsköldsvik Framtidens Akutsjukhus

Nils-Gunnar Molin, ordförande Sollefteå Framtidens Akutsjukhus

https://www.allehanda.se/artikel/insandare-brist-pa-kompetens-och-empati-sommarstanga-bb-i-ornskoldsvik-ett-han-mot-lanets-kvinnor

Svar:
https://www.allehanda.se/artikel/insandare-replik-vi-jobbar-for-att-skapa-den-basta-forlossningsvarden-i-sommar

Framtidens Akutsjukhus: ”Vi måste sluta upp bakom sjukvårdspersonalen”

Sjukhusföreningarna för sjukhusen i Sollefteå och Örnsköldsvik har, som de flesta vet, varit starkt kritiska till de strukturförändringar som genomförts i region Västernorrlands sjukvård.

Vi har motsatt oss de centraliseringar och neddragningar som skett gällande livsviktig sjukvård. Förändringar som gett upphov till långa sjuktransporter, ovärdig vård, brist på vårdplatser, stort beroende av stafettpersonal och även minskad förmåga att klara extraordinära händelser. Just nu hotas vårt samhälle av en virusepidemi som kan få enorma konsekvenser för både enskilda och familjer. Sjukvården kommer förmodligen att stå inför utmaningar som aldrig förr.

Det känns nu viktigt att vi alla hjälps åt, stödjer varandra i svåra stunder och gemensamt tar oss an de stora problem som väntar. Nu krävs att vi följer de förhållningsregler som myndigheterna utfärdar. Nu krävs att vi på alla sätt sluter upp bakom den sjukvårdspersonal som alltid försöker att göra det bästa möjliga utifrån tillgängliga resurser. Tillsammans kommer vi att klara detta.

Vi vill från föreningarnas sida uttala vårt fulla stöd och stora tack till regionens hårt arbetande sjukvårdspersonal. När corona-epidemin klingat av kommer säkert en period av eftertanke och utvärdering. Då kommer återigen sjukvårdens organisation att debatteras utifrån gjorda erfarenheter. Då blir befolkningens åsikter och upplevelser viktigare än någonsin.

Katarina Hägg, ordförande Örnsköldsvik Framtidens Akutsjukhus

Nils-Gunnar Molin, ordförande Sollefteå Framtidens Akutsjukhus

https://www.allehanda.se/artikel/insandare-framtidens-akutsjukhus-vi-maste-sluta-upp-bakom-sjukvardspersonalen

Syftet med ”Nära vård” är gott – men regionens förslag leder till ”Fjärran vård” istället

Regionledningen åker nu runt i kommunerna för att diskutera Nära Vård. Syftet med ”Nära Vård” är gott. Det innebär ett närmare samarbete mellan kommunal hemsjukvård, primärvård och sjukhusvård. Det möjliggör sammanhållna vårdkedjor och är absolut ett steg mot framtidens sjukvård!

Ångermanlands inland har en åldrad befolkning, ofta med med många olika kroniska sjukdomar och ett stort sjukvårdsbehov. En grupp som också farit väldigt illa av dagens långa transporter. För en fungerande nära vård krävs en väl bemannad primärvård som kan erbjuda kontinuitet och som har god personkännedom i sitt område. Just nu känns detta långt borta med en enorm vakanssituation och en ledning som försöker avveckla hälsocentraler där sjukvårdsbehovet är som störst.

Dessutom krävs för en optimal nära vård att det finns nära tillgång även till akut kirurgisk och ortopedisk sjukhusvård i Sollefteå. En kompetens som även kan eftervårda de patienter som av olika skäl tvingats till operativa ingrepp långt från hemmet. Det i dagarna presenterade förslaget gällande avvecklad kirurgisk bakjour i Sollefteå innebär i detta sammanhang att fler patienter behöver transporteras för att få ”Fjärran vård”.

Slutligen för att ”Nära Vård” ska fungera i praktiken krävs ett lokalt ledarskap/en lokal ledning:

■ Som är på plats nästan alla dagar och lättillgänglig för både personal och befolkning.

■ Som deltar i verksamhetsutveckling som del i gruppen och som kan coacha sina medarbetare.

■ Som har ett stort lokalt kontaktnät och samordnar de olika verksamheterna lokalt.

På detta sätt skapas förutsättningar för framtidstro, engagemang, entusiasm och utveckling. ”Nära vård” kräver helt enkelt en nära chef. Genom att införa det lokala ledarskapet kan man dessutom dra ner på den tunga överbyggnaden av chefer, mellanchefer och administrativ personal.

Nils-Gunnar Molin, ordf Sollefteå Framtidens akutsjukhus

Katarina Hägg, ordf Örnsköldsvik Framtidens akutsjukhus

https://www.allehanda.se/artikel/insandare-syftet-med-nara-vard-ar-gott-men-regionens-forslag-leder-till-fjarran-vard-istallet

Replik: Ovärdigt och okunnigt av regionledningen att ställa patientgrupper mot varandra

Förra veckan kom besked att sjukhuset i Sollefteå placerat sig i topp tre bland Sveriges mindre akutsjukhus utan BB i Dagens Medicins årliga ranking. Det gläder oss stort! Vi är övertygade om att sjukhuset i Sollefteå idag och i framtiden ska ge god vård till patienter, både inneliggande och dagpatienter.

Regionledningen med Socialdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna ställer i sin insändare olika patientgrupper mot varandra. Detta är beklämmande, ovärdigt och okunnigt. Akutsjukvård och planerad sjukvård hänger samman som kommunicerande kärl och på det mindre sjukhuset samverkar dessa på ett flexibelt och kostnadseffektivt sätt.  Centralisering och nedmontering av verksamheter och dessutom otydliga och dubbeltydliga budskap från SML-ledningen är ett stort hot mot Sollefteå sjukhus utveckling.

Vad vill regionledningen med Sollefteå sjukhus? Denna fråga har föreningarna ställt i över ett år, men ännu inget svar.  SML-ledningen hänvisar ofta till regionens dåliga ekonomi. Ändå håller man fast vid den extremt dyra och mycket ineffektiva Länsklinikorganisationen.

Från 2016 har Region Västernorrland:

* Gått från 5 till 25 höga chefer, som alla har en mindre stab av administratörer som stöd för att klara sitt uppdrag. Det kostar regionen ca 75 miljoner per år.

* Gått från 8 till 51 vårdutvecklare.   

* Kommunikationsavdelningen har 16 kommunikatörer och en chef.   

* Hur många personer arbetar på HR/personalavdelningen? Ett mantra från regionledningen är att ”det inte går att rekrytera”, hur många personer behövs då? 

Här finns mycket pengar att hämta in. Ändå har vi fortfarande inte fått några förslag på avveckling av chefer/administrativ personal, utan förslagen riktar sig bara mot vårdpersonal. Personalen på Sollefteå sjukhus har föreslagit många utvecklingsmöjligheter på Sollefteå sjukhus som skulle förbättra för patienterna, förbättra arbetsmiljön och göra sjukhuset mer attraktivt. Detta utan att extra resurser tillförs. Hur kan höga chefer och regionledningen vara så ointresserade av detta? 

Nils-Gunnar Molin, ordf Sollefteå Framtidens Akutsjukhus

Katarina Hägg, ordf Örnsköldsvik Framtidens Akutsjukhus

Lennart Häggkvist, ordf BB-Ockupationen

https://www.allehanda.se/artikel/insandare-replik-ovardigt-och-okunnigt-av-regionledningen-att-stalla-patientgrupper-mot-varandra

Som replik på:
https://www.allehanda.se/artikel/insandare-regionledningen-vi-valjer-att-satsa-pa-andra-patientgrupper-framfor-att-bedriva-forlossning-i-solleftea

Replik: Det fel att lämna vilseledande uppgifter för att uppnå egen vinning

Kömiljardens syfte är att stimulera regionerna till ökad sjukvårdsproduktion. Pengar från kömiljarden utbetalas utifrån i hur hög grad man minskat vårdköerna jämfört med samma månad året innan. Om ingen väntat mer än 3 månader är vårdgarantin uppfylld till 100 procent.

November 2019 är det i regionen 653 färre som väntat mer än 3 månader på operation/åtgärd än november 2018. Av dessa kan 561 eller 86 procent hänföras till den rent administrativa omstruktureringen av väntelistan för utprovning av hörapparat. Sanningen är att region Västernorrland genom rent administrativa förändringar i hur väntande registrerats lyckats få mångmiljonbelopp från kömiljarden utan att prestera ett enda patientbesök.

Huruvida detta är ett bedrägligt förfarande eller om det skett enligt kömiljardens regelverk vet inte vi. I vår värld och enligt allmän rättsuppfattning är det fel att lämna vilseledande uppgifter för att uppnå egen vinning. Tills vidare får vi utgå från att regionen informerat myndigheten om sin förändrade registrering av väntande till utprovning av hörapparat och fått SKR:s godkännande.

I flera artiklar på regionens hemsida, i nyhetsinslag på lokal-tv samt i stort uppslagna artiklar i regionens lokalpress har de minskande vårdköerna presenterats som resultatet av en allt bättre fungerande verksamhet, av idogt arbete på olika enheter och speciellt som en följd av den nya operationsavdelningen i Sundsvall. Detta är mot bakgrund av ovanstående grovt vilseledande och ett sätt att framställa en ifrågasatt verksamhet som bättre fungerande än den är. En sanning som Lena Carlsson i sin insändare uppenbart försöker dölja med dimridåer. Att hålla sig till sanningen är ofta enklast.

För övrigt har väntetiderna ökat igen i december – men då gäller inte kömiljarden.

Sollefteå och Örnsköldsvik 2020-01-28

Nils-Gunnar Molin, ordförande Sollefteå Framtidens Akutsjukhus

Katarina Hägg, ordförande Örnsköldsvik Framtidens Akutsjukhus

Replik på sjukhusdirektör Lena Carlssons insändare Olyckligt om informationen kring kömiljarden varit otydlig.

BB-Ockupationen 3 År

Missa inte att visa ditt stöd för sjukhuskampen i Sollefteå och Västernorrland genom att delta på 3 årsdagen av BB Ockupationen i Sollefteå den 30 januari 2020.

Gun Dufvenberg skriver………….. ‪Vi i styrelsen för ockupationen vill tacka SFA (Sollefteå Framtidens Akutsjukhus) för att ha möjliggjort att vi kan uppmärksamma 3-årsdagen på ett så kraftfullt sätt.‬
‪Vi vill samtidigt tacka alla som lagt ner tid och arbete för att få hela arrangemanget att gå ihop och vi tackar även de som kommer att arbeta på 3-årsdagen, talare, artister, funktionärer m.m.‬
‪Tack‬
‪styrelsen

2020-01-30 BB-Ockupationen 3 År